fredag 25 januari 2013

The key is hope

Jag vill skicka en hälsning till min pappa som det är otroligt synd om just nu! Han är nämligen tokförkyld.
Men är man världens bästa pappa så är man och då är det okej!

Ingen fys idag innan isen för A-laget har match, då är hela hallen locked down och avspärrad liksom. Får inte ens parkera där jag brukar. #lacksomfan
Har behandlingsdejt med Stålis. Idag kommer det göra djävulskt ont för zumban var inte nådig mot mina knän igår. Samtidigt som jag är öm från tidigare behandlingar.
Han kör in knogarna i muskelfästena i höften, så det strålar ordentligt ner i benen och man vill bara skrika efter mamma!
Det som kanske var värt att uppmärksamma i tidigare meningar samt inlägg var kanske ett ord: zumba.
Japp. Det var... nog inget för mig! Men det var kul att göra något annat än samma gamla saker på gymmet.Vi var på Atlantis/Sportlife/Nordic wellness (de byter tydligen namn oftare än strumpor) nere i stan och det var jättefint! Fräscha lokaler och supermysig relax!
Men nu har jag iallfall provat och det ger mig befogenhet att ge en åsikt. Så det så!
Det lutar åt att vi ska köra boxercise nästa gång och det ser jag fram emot!

Kan ju passa på att be om ursäkt för det bedrövliga inlägget igår. Under all kritik! Jag skyller på min låtsas-feber.
För övrigt

Om man är vad man äter så är jag en knäckemacka med skinkost på.

Det bästa med att ha en bästa kompis som läser en massagekurs och en bf som är massör är att man är garanterad massage. Det dåliga är att de bor långt bort. Man går lite plusminusnoll där känner jag.

Jag måste passa på nu när jag uppenbarligen är inne i ett bloggflow...
Asså jag kan förstå att det är jättemysigt att skaffa barn och hela den valsen. Men vissa har liksom inte ens fyllt 22 och redan börjat ploppa kids. Är det verkligen så bråttom? Eller.... var det ett misstag?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar